Gubbrock

Ibland blir det mer tydligt än annars att tiden obönhörligt tickar på. Häromdagen insåg jag till exempel att de som föddes i anslutning till att Aphex Twins senaste fullängdare kom, blir tonåringar till hösten.

Måndagen den 22 oktober 2001 släpptes Drukqs. Fredagen före, eller om det var fredagen efter, anlände den till Stockholms skivbutiker. Jag minns att jag hängde på låset till Andreas Skivor som låg på Skånegatan. Min kropp nästan sprakade av förväntan när jag åkte hem med den överdimensionerade vinylutgåvan under armen. Jag hade väntat tålmodigt i flera år på en ny Aphex Twin-skiva. Alla former av aktiviteter var inställda den här dagen.

När jag kom hem lade jag upp den första av de fyra skivorna på skivtallriken. Sedan lyssnade jag i tre dygn, med avbrott endast för sömn och mat.

Så här i efterhand kan man konstatera att Drukqs inte riktigt är det monumentala mästerverk som jag uppfattade den som för tretton år sedan. Jag upplever det som ganska spretigt och lite ofokuserat när jag lyssnar igenom albumet för första gången på flera år. Men det finns toppar som jag fortfarande anser vara absoluta mästerverk, till exempel Vordhosbn. Första gången jag hörde den låten grät jag (det är sant!). Jag lyssnade på den om och om igen, det tog flera timmar för mig att komma förbi A-sidan. Än idag kan jag bli tårögd av partiet mellan 1.13.54 och 1.58.79 när musiken tycks bryta sig loss ur sina bojor och under 45 sekunder sväva alldeles fritt och magnifikt. Jag får en bild i huvudet av Richard D. James som andfådd kämpar med att återfå kontrollen av en skenande maskinpark som likt en framrusande hund för en kort stund struntar i husses ilskna rop.

Och till hösten fyller Drukqs alltså tonåring. 2005 gav Richard D. James ut den acid house-influerade 12”-serien Analords (under sin gamla pseudonym AFX) och sedan dess har det i princip varit tyst.

Jag kan inte påstå att jag går och väntar på en ny skiva, så som jag gjorde för femton år sedan. Men ibland när jag lyssnar på någon gammal Aphex-skiva så drömmer jag mig bort och fantiserar om en storstilad comeback som vänder upp och ned på Musiken Som Vi Känner Den, att han gör något helt vansinnigt, släpper en box med femtio skivor (som oljudsveteranen Merzbow gjorde med Merzbox!) eller börjar sända ut nytt material via nummerstationer.

Samtidigt, på annat håll, drömmer grånande herrar om (ännu en) storstilad återkomst av John Fogerty eller Morrissey eller Brian Wilson.

8 reaktioner på ”Gubbrock

  1. Har du följt Autechre? Älskar deras tidiga album men sen tappade de bort mig. Men lyssnar på Oversteps från 2010 och det är faktiskt rätt spännande.

    1. Har en liknande historia med Autechre som du. Gillade de tidiga albumen innan de blev allt för kalla och ljudsyntespornografiska. Blev lite kär igen i och med Draft 7.30, sedan växte vi ifrån varandra. Efter Drukqs-genomlyssningen igår började jag faktiskt lyssna på de senaste årens Autechre-album, bland annat Oversteps. Jo, men det låter rätt bra! Fortsatt ljudsyntespornografiskt, men med en hel del värme. Ska lyssna mer i veckan.

      1. Jo, en försöker ju ibland med Autechre. Lyckas dock aldrig helt komma in i ljuden. Oversteps; okej, ska göra ett försök. Tri Repetae är annars min favorit. Grymma ljud/beats.

  2. Ack, Aphex. Förhandsbeställde Drukqs från Warp (Bleep) back in the day men lyssnade inte alls särskilt mycket på den just då. Tror att jag störde mig lite på mixen mellan lugna och spattiga låtar. Nu på senare tid har jag upptäckt den på nytt. Tycker de spattiga låtarna är grymt bra sammansatta; så många intrikata och underbara ljud. En del av de lugna låtarna är ju också sjukt fina.

    Den Aphex-skiva jag annars har lyssnat mest på (i hörlurarna sena kvällar då något måste skrivas) under de senaste åren är Chosen Lords. Tycker nog att de låtarna faktiskt hör till det bästa han gjort. Känns kul och lite överraskande.

    Kom ju nyligen en bok om SAWII. Läste den lite slarvigt. Hade hoppats på mer nördfakta.

    Har du hört om den outgivna Aphex-skivan som nu kommer att släppas tack vare Kickstarterkampanj? Märkligt upplägg men kul så klart. Jag är med och betalar – mest för det är en så knäpp & unik grej. Har inte allt för höga förväntningar på musiken (två av låtarna ska vara busringningar som AFX gör?!). https://www.kickstarter.com/projects/watmmofficial/cat023-caustic-window-own-the-legendary-record-by

    Skulle kunna skriva mer.

    I still care Richard.

    1. Har inte lyssnat på just Chosen Lords, men jag gjorde en egen spellista utifrån Analords-skivorna som jag lyssnade sjukt mycket på för några år sedan. Analords är faktiskt riktigt bra.

      Blev lite nyfiken på den där boken. Jag var besatt av SAWII en längre tid och brukade ha den på repeat när jag sov. Det blev rätt konstigt. Men i alla fall, det låter inte riktigt som du rekommenderar den.

      Nu läste jag inte så noga, men jag vet inte om jag fattade den där kickstartern. Ska de köpa loss rättigheterna för att ge ut skivan digitalt? Eftersom de begärt $9300 antar jag att det i så fall täckte den kostnaden, men nu är ju kampanjen uppe i över $60000. Vart tar alla de pengarna vägen sedan? Verkar lite skumt…

      En liten Aphex-anekdot så här på kvällen: En gång i tiden hade Hultsfredsfestivalen bokat Aphex Twin. Han skulle spela vid en av de mindre dansmusikscenerna. När tiden var inne stod ett helt gäng ljusskygga nördar (inklusive jag) och väntade på sin GUD. Det stod en kille vid skivspelarna med en sådan där röd ”Security”-tröja som vakterna bar och han drog igång ett DJ-set. Ingen dansade, alla bara stod och stirrade, fattade ingenting. Efter ett tag började folk inse att, jo, det är faktiskt Aphex som står där. Förutom det märkliga tröjvalet så var han kortklippt så det var inte lätt att känna igen honom. Jag minns i princip ingenting av vad han spelade. Däremot minns jag att han vid två tillfällen blev attackerad av en person som kom springande ut på scenen från backstage. Andra gången ramlade Aphex omkull och pickup:en åkte av skivan. Efter det satt han nedhukad bakom skivspelarna så att han nästan inte syntes. Och dansgolvet var fortsatt orörligt. Kanske inte så vidare bra, men mycket, mycket märkligt.

      1. Boken är ju värd att kolla in om man diggar AFX och en lär sig ju en del. Hade till exempel inte insett att AFX fick kontrakt i USA så pass tidigt – redan innan singeln On tror jag. Vill absolut inte dissa boken helt. Kolla upp den så klart!

        Asså, det är en liten röra det där med Kickstarter. Nördforumet fick personen som vill sälja skivan att ta bort annonsen från ebay samt sänka sitt ursprungliga pris. Sedan gjorde de en deal med AFX och Rephlex som går med på att skivan får digitaliseras till alla som är med och köper. Kommer inte att släppas på något annat sätt. När skivan väl är köpt så kommer den att auktioneras ut igen (?). Pengarna kommer att fördelas på något sätt mellan säljaren, AFX/Rephlex och en välgörenhetsorganisation. En siffra som nämndes på nördforumet var att AFX kommer att dra in över 500 000 svenska spänn på affären. Håller med om att hela upplägget är skumt to begin with. Får se hur det slutar…

        Hultsfred! Jag var ju på den konserten. Har ett suddigt kort i fotoalbumet. Minns inte alls den där osäkra starten men kommer ihåg att det inte var speciellt mycket AFX som syntes där bakom dj-bordet. Mitt eget minne säger att jag bara kände igen en låt han spelade – IZ-UZ tror jag. Att någon attackerade honom har jag också förträngt. Vill dock minnas att någon kille efteråt frågade en vakt om det fanns möjlighet att intervjua honom eller nåt…. Nä, man stod väl mest och stirrade på honom så gott det gick.

Lämna en kommentar